Kallar sig Sigge i brev till föräldrarna.
Både Sigvard och möjligen båda hans bröder antog tydligen efternamnet Quarfood,
sannolikt mellan 1900 och 1917.
I Sveriges befolkning 1900 finns inte någon Quarfood men väl barnet Bror Sigvard Jonatan Johansson,
boende i Almetorp Backen Lavad (P).
I en festskrift med anledning av Skara gymnasiums 300-årsjubileum anges följande CV för Sigvard.
* Studentexamen i Lund 1912
* stud ibm s.å.
* fil mag 1918,
* provår 1919 och v.adjunkt i Kristianstad vt 1920 och i Falun 20-21,
* e.o. lektor i Ystad 21-27,
* v. adj. i Sundsvall 27-28,
* i Djursholm 28-29,
* adj i lat o grek. i Skara 29, tilltr. 30;
* Prezidanto dil Akademio Idista 34-39.
Till detta kan utfyllas och tilläggas:
* Avgångsbetyg från underofficersskolan 1904-1905 såsom vicekorpral vid Skaraborgs Livregemente komp. 9
* Realskoleexamen vid Skövde allmäna läroverk 1908
* Intyg från Chalmers Tekniska läroanstalt om studier ht 1908 - vt 1910
(från tidigare bra betyg i teoretiska ämnen här ej fullt godkänd i matematik linjalritning och frihandsteckning).
* Betyg från studentexamen vid Lunds privata Elementarskola 1912, studier fr. ht. 1910,
(nu med mycket bra betyg i språk och annat).
* Intyg om informatorsjobb med fil stud. Ebbe Tham från ht 1914 - vt 1915 utfärdad av Gerda Stael von Holstein.
Så här långt anges namnet Bror Johansson, men i brev från 1917 står Bror Sigvard Quarfood.
Meritlistan fortsätter:
* Betyg för fil kand i latin, grekiska och pedagogik, december 1917 från filosofiska fakulteten i Lund.
* Åberopar i en handling fil kand-examen i historia 1918 ledande till fil mag.
* Utfärdat intyg till en elev som deltagit i kurs vid Folkskolelärarnas Sommarkurs i Karlskoga 1920.
* Tjänstgöringsintyg 1928 från Marielunds Praktiska skola fr juli till dec 1918,
samt vidare under sommarkurserna 1924-1928.
* Från 1933 ändras hans titel från adjunkt till doktor.
* Vasaorden av första klassen 6/6 1950.
År 1916 förlovar sig Sigvard med Ruth Sandberg vilket firades på Pingstdagen i hennes föräldrahem i Sjogerstads prästgård.
Sigvard själv bodde åtminstone 1919 i Stockholm, möjligen inackorderad hos Ruths bror Emanuel. Den senare skriver
i ett brev i mars 1919:"Sigvard knegar på och har nu också fått privatlektioner,
så han har fullt upp".
Sigvard kom ur "enkla förhållanden" men synes själv ha varit en "akademikertyp" med starkt intresse för språk.
Detta intresse ledde honom också in på tanken om att försöka få fram ett gemensamt konstruerat språk, tänkt som
andraspråk i hela världen. Han var aktiv inom den Svenska Idoakademien som verkade för en reformerad
variant esperanto och var dess president 1934-1939.
Trots alla akademiska meriter dröjde det ända tills han var 45 år innan han fick en långvarig fast adjunktstjänst.
Detta medförde att han innan dess fick flytta till olika platser i Sverige för begränsade tider. Inte alltid var
det praktiskt att den övriga familjen följde med. Hur de på så sätt flyttade framgår av hustruns ansedel. Hustrun
var delägare i ett fideikommiss, Lunden, i Fors socken (P).
I anslutning till Sigvards pensionering 1955 bodde man gemensamt där i återstoden av liven.
Ekonomin hade heller inte alltid varit så god, med lite osäkra inkomster. Sigvard fick också ekonomiskt
hjälpa sin bror Fridolf
som tidvis under ungdomstiden utbildade sig och hade svårt att då klara sin egen försörjning.
